Ägande är makt – och kvinnor lämnas utanför

Under en AW hos SPP samlades entreprenörer, politiker och kapitalaktörer för att diskutera hur fler kvinnor kan starta och äga bolag. På scenen deltog bland andra Jenny Rundbladh, Nina Larsson, Janine Alm Ericson, Jessica Löfström, Carolina Faxe, Lena Apler, Jennie Sinclair, Anders Fagerdahl och Shoka Åhrman. Utgångspunkten var slående: omkring en procent av riskkapitalet går till kvinnliga grundare. Samtalet visade att hindren är komplexa – strukturella, kulturella och individuella – och att konsekvenserna handlar om mer än jämställdhet, de rör Sveriges framtida tillväxt.

Ägande skapar makt – och makten är ojämnt fördelad

SPP:s vd Jenny Rundbladh inledde med att koppla kapital till inflytande och samhällsutveckling. Hon pekade på pensionsgapet mellan kvinnor och män, som ligger runt 30 procent, som ett exempel på hur ekonomiska skillnader byggs upp över tid. Trots att forskning och erfarenhet visar att kvinnligt ledda bolag ofta är både stabila och lönsamma når kapitalet sällan kvinnor. Resultatet är att samhället går miste om innovation, företag och framtida välstånd.

Föreställningen om att kvinnliga tillväxtbolag saknas

Jessica Löfström, entreprenör och ordförande för 17-nätverket, utmanade bilden av att kvinnor inte bygger stora bolag. Nätverket samlar kvinnor som driver företag med över 50 miljoner kronor i omsättning och representerar betydande värden. Hennes budskap var tydligt: bolagen finns – men kapitalet och inflytandet fördelas inte rättvist.

Politiken: mellan frustration och reformvilja

Jämställdhetsminister Nina Larsson och riksdagsledamoten Janine Alm Ericson deltog för att lyssna och diskutera möjliga politiska vägar framåt. Nina Larsson beskrev statistiken som nedslående och betonade att Sverige slösar bort potential när kvinnors företagande hindras av normer och strukturer. Janine Alm Ericson menade att ägandefrågan ofta hamnar i skymundan i jämställdhetsdebatten, trots att ekonomisk makt är en central dimension av jämställdhet.

Entreprenörernas drivkrafter: frihet, påverkan och förebilder

Entreprenörerna Lena Apler, Jennie Sinclair och Carolina Faxe beskrev ägande som en väg till självständighet och möjlighet att påverka sitt arbete och sin verksamhet. Frihet, kontroll och möjlighet att skapa värde var återkommande teman. De lyfte också betydelsen av synliga förebilder för att fler kvinnor ska se företagande som ett realistiskt och attraktivt val.

Strukturella hinder: livscykler, familj och ålder

Panelen pekade på att dagens entreprenörs- och finansieringssystem i stor utsträckning är utformat efter en manlig livscykel. Jennie Sinclair efterlyste nya bolags- och ägarstrukturer där yngre grundare kombineras med mer erfarna entreprenörer. Ålderism och rädslan för att stå utanför arbetsmarknaden efter företagande eller familjeperioder lyftes som särskilda hinder för kvinnor.

Mål, mod och mätbar förändring

Frågan om kvantitativa mål delade panelen. Lena Apler var skeptisk till att sätta mål för hur många kvinnor som ska starta företag, medan Carolina Faxe argumenterade för tydliga mål för kapitalfördelning för att driva verklig förändring. Janine Alm Ericson förespråkade konkreta handlingsplaner och uppföljning, medan Nina Larsson betonade att förändrade investeringsstrukturer och inspiration är viktiga första steg.

Kapitalets perspektiv: risk, avkastning och samhällsnytta

Anders Fagerdahl, vd för Almi, lyfte att kvinnor i genomsnitt återbetalar lån snabbare än män, vilket utmanar föreställningen om högre risk. Almi har satt som mål att 40 procent av utlåningen ska gå till kvinnor och ser detta som en del av sitt samhällsuppdrag. Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, betonade att kvinnor ofta tar mindre risk – delvis på grund av lägre inkomster och mindre eget kapital – vilket påverkar deras möjligheter att starta och skala bolag.

Utbildning och tidiga förebilder

Utbildning lyftes som en nyckelfaktor för framtiden. Panelen reagerade på att entreprenörskap riskerar att få mindre utrymme i skolan och betonade att alla gymnasieprogram bör inkludera entreprenörskap. Tech och företagande beskrevs fortfarande som manligt kodade områden, vilket påverkar vilka barn och unga som ser sig själva som framtida entreprenörer.

Publikens perspektiv: systemtröghet och statens roll

Publiken bidrog med inspel om byråkrati, fondvillkor och synen på föräldraskap i företagande. Det uttrycktes frustration över att mindre aktörer överregleras och att familjebildning fortfarande ses som ett hinder snarare än en del av livet. Flera betonade vikten av tidig ekonomisk kunskap i både skola och hem.

Kapital som motor för jämställd tillväxt

Kvällen avslutades med en tydlig slutsats: kapital är en avgörande förändringskraft. Panelen var överens om att kvinnor inte ska anpassa sig till systemen – systemen måste förändras för att inkludera fler kvinnor. Med kommande budgetar, investeringsstrategier och utbildningsreformer i sikte framstod kvinnligt företagande som en strategisk tillväxtfråga, inte en symbolfråga. Utan kvinnors ägande och entreprenörskap riskerar Sverige att missa innovation, konkurrenskraft och framtida välstånd.