Semesterlugnet kan bli cyberbrottslingarnas öppning

Cyberattacker är nu ett av de största orosmomenten bland svenska företag. Nya siffror från Azets visar att 66 procent oroar sig för angrepp mot verksamheten under det kommande året. Semesterperioden gör frågan extra aktuell, eftersom lägre bemanning och ändrade rutiner kan skapa nya sårbarheter.

Cyberhoten placerar sig som det tredje största orosmomentet i den senaste Azets Barometer. Endast geopolitisk oro och ekonomisk osäkerhet rankas högre bland svenska bolag. Bilden visar att cybersäkerhet inte längre kan ses som en ren IT-fråga. Den har blivit en del av verksamhetens motståndskraft.

– Allt fler företag verkar i dag utgå från att de förr eller senare kommer att utsättas för ett cyberangrepp. Fokus har därför förflyttats från om en incident kan inträffa till hur väl verksamheten är förberedd när den gör det, säger Jenny Thörn, specialist inom informations- och cybersäkerhet på Azets.

‍

Lägre bemanning höjer risken

Mer än tre av fyra svenska företag, 76 procent, uppger att de planerar att öka sina investeringar i cybersäkerhetsåtgärder under det kommande året. Men investeringar räcker inte om organisationen saknar tydliga arbetssätt under perioder då nyckelpersoner är borta.

‍
Under sommaren kan fakturahantering, betalningsgodkännanden och oväntade förfrågningar hamna hos personer som inte är vana vid beslutsvägarna. Det gör verksamheten mer utsatt för bluffmejl, falska leverantörsfakturor och försök att stressa fram känsliga beslut.

– Det är positivt att så många företag planerar att stärka sitt cybersäkerhetsarbete. Samtidigt utvecklas hotbilden snabbt och cyberkriminella hittar ständigt nya sätt att utnyttja både teknik och mänskliga beteenden. Många tänker spontant på tekniska lösningar när de hör ordet cybersäkerhet, men i praktiken handlar ett effektivt skydd minst lika mycket om förberedelser, tydliga arbetssätt och att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna att fatta rätt beslut i vardagen. Vi möter många organisationer som underskattar detta, när det i själva verket ofta är här de största riskerna uppstår, fortsätter Jenny Thörn.

‍

Ledningen behöver säkra beslutsvägarna

Azets lyfter flera åtgärder som kan minska risken under sommaren. Det handlar bland annat om att säkerställa rutiner för betalningar, aktivera tvåfaktorsautentisering i affärskritiska system och ge sommarpersonal rätt förutsättningar att upptäcka bedrägeriförsök.

Särskild uppmärksamhet krävs kring ovanliga betalningsuppdrag. Cyberkriminella använder i allt högre grad manipulerat ljud och video för att imitera chefer och beslutsfattare. Känsliga förfrågningar bör därför alltid verifieras via en separat kanal.

En tydlig incidentplan blir också central. Alla medarbetare behöver veta vem som ska kontaktas, hur misstänkta händelser ska hanteras och vilka steg som krävs för att begränsa skadan.

För ledningen blir sommarens viktigaste cybersäkerhetsfråga därmed inte bara vilka system som skyddar verksamheten. Minst lika viktigt är att beslutsvägarna håller när organisationen går på halvfart.