Pressad ekonomi i regionerna

Regionernas ekonomi har varit ansträngd under flera år. Pandemin följdes av en inflationschock som ökade kostnaderna, och många regioner prognostiserar underskott även 2025. Kostnadsutvecklingen inom hälso och sjukvården förblir en central utmaning.
‍

Kostnadsutveckling i vården
Mellan 2014 och 2024 ökade kostnaderna för hälso- och sjukvården med i genomsnitt 1,8 procent per år i fasta priser, motsvarande 0,7 procent justerat för demografi. Ökningen drivs främst av medicinteknisk utveckling som möjliggör fler och mer skonsamma behandlingar.
‍

Behov av effektivisering
Det finns fortsatt behov av prioriteringar inom vården. Insatser med osäker eller liten nytta för patienten uppmärksammas, men medicinteknisk utveckling driver fortsatt kostnader. Utan skattehöjningar eller ökade statsbidrag blir det svårt att upprätthålla ambitionsnivån på sikt.
‍

Generella statsbidrag urholkas
Statsbidragen följer inte pris- och löneutvecklingen eller befolkningstillväxten. När de generella bidragen står still sker en successiv urholkning av välfärdens finansiering. Riktade bidrag skapar dessutom förväntningar på nya insatser utan att resurserna nödvändigtvis ökar.
‍

Osäker planering och friktion
Oregelbundna och sena tillskott till kommuner och regioner skapar osäkerhet. När nya medel kopplas till specifika ändamål höjs förväntningarna på välfärden utan att resurserna ökar, vilket leder till låg transparens och friktion mellan nationell och lokal nivå.
‍

Ökad statlig styrning
Fler riktade statsbidrag och detaljreglering har ökat statlig styrning, vilket utmanar lokalt självstyre. Staten utformar åtgärder för att motverka skattehöjningar trots växande kostnadstryck.
‍

Skattesats och lokalt ansvar
Kommuner och regioner har olika möjligheter att påverka ekonomin genom skattesatsen. Högskattekommuner har större intäkter men även högre kostnader, medan lågskattekommuner ofta har lägre intäkter och lägre kostnader. Skillnader i skattesats speglar strukturella förutsättningar snarare än ansvarstagande.
‍

Behov av långsiktiga ramar
För att värna välfärden och stärka lokalt självstyre krävs tydligare rollfördelning mellan stat och kommunsektor samt långsiktiga, transparenta ekonomiska ramar som möjliggör planering, prioritering och effektivisering utifrån lokala behov.
‍

Källa: Ekonomirapporten oktober 2025, Sveriges kommuner och regioner