Jämställdhet på arbetsmarknaden: En global inbromsning

Framstegen för kvinnor i arbetslivet har saktat ner till den lägsta nivån sedan pandemin. För organisationer innebär detta en risk att tappa både värdefull kompetens och ekonomisk tillväxt, särskilt nu när den teknologiska utvecklingen går snabbare än någonsin.

Sverige behåller sin tätposition

Sverige fortsätter att prestera starkt och rankas som nummer 4 av 33 undersökta länder.

• Indexpoäng: 79,6 (väl över OECD-snittet).
• Framgångsfaktor: En barnomsorgsmodell som ger effektivt stöd till yrkesverksamma föräldrar med barn upp till 12 år.
• Nordiskt riktmärke: Island leder ligan med en kvinnlig förvärvsfrekvens på 85,1 %, vilket är 12 procentenheter högre än genomsnittet i OECD.

Internationella trender och marknadsskiften

Utvecklingen i andra stora ekonomier visar hur nationella strategier direkt påverkar arbetsmarknaden:

• Australien (+9 placeringar): Har klättrat rejält sedan 2020 genom att minska lönegapet med 3,5 procentenheter.
• Kanada (Plats 19): Har fallit från plats 8 (2011) då obetalt omsorgsarbete i hemmet i hög grad begränsar kvinnors möjlighet att arbeta.
• Storbritannien (Plats 17): Kämpar med en växande arbetslöshet bland unga kvinnor, som stigit till 11,8 % under 2024.

Den ekonomiska potentialen och AI-gapet

Att integrera gruppen unga som står utanför arbete och utbildning (NEET) är en kritisk faktor för framtida tillväxt. Om Storbritannien skulle nå samma nivåer som Nederländerna för denna grupp, beräknas det tillföra £11 miljarder till landets BNP årligen.

Samtidigt varnar rapporten för ett växande kompetensgap inför AI-revolutionen:

• Användning av generativ AI: Endast 32 % av kvinnorna använder tekniken i arbetet, jämfört med 57 % av männen.

Att stänga detta gap är helt avgörande för att säkra framtida produktivitet och konkurrenskraft.